Att vara fotbollsmamma åt en lagom-mycket-idrottande 14-årig tjej är minsann inte så flärdfullt och inkomstbringande som jag föreställer mig att det är att vara ex. Zlatans mamma.

Häromkvällen satt jag och var en sådan där bra och stöttande mamma som tittade på min dotters fotbollsmatch. Fastän det är kräktråkigt att se ett gäng unga tjejer springa omkring och jaga en boll medan de försöker att se snygga ut i håret så att de med jämna mellanrum stannar upp och fixar till sig.

Tjejer som ibland bara tappar fattningen och duckar för bollen eftersom de är lite oförberedda på att bollen plötsligt kommer deras väg.

Tjejer som dessutom ser preciiis likadana ut; långa, gängliga med halvljust, halvlångt hår i tofs, pannband (alla har svart för att det ska passa med matchkläderna) men som tur är med matchtröjor som har olika nummer på ryggen, annars är jag inte säker på att jag skulle ha känt igen min egen avkomma …

Alltnog, jag satt med de andra tappra föräldrarna och klappade och hojtade när de andra föräldrarna gjorde det, för det verkade rätt. Jag har åtminstone fattat så mycket som att det är lämpligt att titta åt det hållet där bollen är, så det gör jag …

"Jag har närt en nörd vid min barm!"

Det var den allra första tanke som slog mig när min 8-åriga son igår kom och sa att han ville gå med i skolans schackklubb.

Jag såg honom framför mig 10 år framåt i tiden; för korta byxor, rutig skjorta som är knäppt ända upp i halsen, stickad slipover över skjortan, tubsockor i loafers, praktisk (inte snygg, het eller trendig på något sätt) jacka, dålig hållning, både hand- och armsvett, dubbelknäppt kofta när han ska vara finklädd, cola-bottnade glasögon, tjocka travar med konstiga böcker under armen - ja, the works, helt enkelt ...

Men så sansade jag mig. Min son som är skärpt och har svårare matteuppgifter än sina klasskompisar i skolan, mycket spring i benen och tränar friidrott och klättring, rullar sig runt skolgården som en militär på en hinderbana under rasterna, ofta får både hål i kläderna och många blåmärken eftersom han leker så intensivt, som är en populär fredsmäklande kompis med många roliga idéer och en fantastiskt rolig humor behöver alltså utmana sin hjärna lite till. Självklart ska han göra det! Och han får bli precis som han vill. Han är ändå den allra bästa pojken jag vet ...!!!

Får man verkligen göra sådan reklam som de har gjort för Oreo ...?!?

"Först vrider du. Sedan slickar du. Sedan doppar du."

Numera om kvällarna sitter jag och myser och är sådär löjligt förväntansfull inför varje nästa morgon eftersom jag har börjat ta en ny väg till jobbet sedan några veckor och den går genom Sundbyberg, förbi Arvid Nordquist (som gör Classic kaffe), och på mornarna så doftar det så ljuvligt av helt nyrostade kaffebönor när jag kör förbi där och då blir jag sådär barnsligt glad och nöjd hela resten av dagen ...!

Jag vill gärna ge er ett tips. Det är nästan så att jag vill be er alla som läser det att faxa in en hundring till mig eftersom det är ett så himla bra tips, men ni slipper undan denna gång …

Ni vet bananer, när de blir sådär riktigt mogna? Väldigt jättemogna liksom? När de är mycket mer än bara bruna på skalet utan mer svarta och nära att bara falla ihop av mognad? Just såna bananer har mognat så mycket att de innehåller mycket fruktsocker så de ska ni skala, frysa in och ha beredda i frysen. Sedan kommer den där dagen när andan faller på och sötsuget blir sådär illa så att ni nästan är beredda att vispa ihop en sockerkakssmet bara för att sätta i er smeten och allt socker. (Det kan inte bara vara jag som har sånt sockerbehov emellanåt??!) Då tar ni fram den djupfrysta bananen och mixar med valfri djupfryst bär eller frukt (hallon, mango, blåbär, jordgubb, blandning …) ungefär hälften/hälften och VIPS så har ni världens godaste sorbet! Häpp! Till och med min kräsna 8-åring tror att han äter glass när jag gör detta …

Varför? Varför? Varför? VARFÖR???

Förklara för mig! Varför har hantverkare en alldeles egen tidszon? Ett alldeles eget sätt att beräkna tid? Ett alldeles eget sätt att ge tidsangivelser?

Varför?

De lever jämsides med oss i vårt samhälle och jag skulle ha förmodat – om jag inte visste bättre – att vi skulle ha någon slags gemensam överrenskommelse om hur tid används. Men icke! De har ett helt annat och eget sätt som gör att deras sort och vår sort bara lever bredvid varandra i största samförstånd men att vi egentligen inte förstår varandra. Inte på riktigt.

När de säger: ”Jag kommer klockan 8” så menar de ungefär: ”Troligen kommer jag ungefär den dagen ...”

När de säger: ”Javisst. Prick 8.00 kommer jag” så menar de ungefär: ”Jag ska se om jag orkar komma in under förmiddagen någon gång.”

När de säger: ”Det här tar inte lång tid” så menar de ungefär: ”Det kanske blir klart idag. Kanske, vi får se.”

När de säger: ”Jag ringer under eftermiddagen” så menar de ungefär: ”Fast det kan väl inte vara så väldigt viktigt för dig, eftersom det inte är det för mig, så jag ringer någon eftermiddag den närmaste månaden”.

Jag menar, tänk att översätta det tidsperspektivet till den vardagliga verkligheten. Om en hantverkare säger: ” Jag kommer hem från jobbet vid 16” betyder det då: ”Jag kanske kommer hem idag, vi får se”?

Om de säger: ”Kära fru/man, klart att vi ska fira vår högtidsdag ihop!” betyder det då: ”Om jag inte har något annat för mig, inget går på TV, ingen polare hör av sig, inget går i radions P1, jag inte har dött, jag inte måste tvätta håret eller något annat lika viktigt inträffar förstås …!!”?

Om de säger: ”Klart jag vill med på matchen, polar’n, jag kommer vid 19” betyder det då: ”Matchen vill jag se, kanske med dig, kanske inte, kanske kollar jag den med mina andra, riktiga, polare och i så fall kan du sitta där ensam”?

Om de säger: ”Klart att jag vill se när du uppträder i skolan, kära dotter” betyder det då: ”Men jag sa inte vilket år jag skulle komma och titta”?

När jag i morse satt och väntade på att killen, som hade lovat att komma prick åtta, skulle komma och han kom släntrande över gården vid kvart i nio – då blev jag ännu mer uppretad. Man kan faktiskt inte komma släntrande när man är så försenad…!!!

Frustrerad?? Jag?!?

Det gäller ju att prioritera vad som är viktigt i livet?

Nu har jag gjort två tatueringar på lite drygt en vecka - det var inte gratis.

Men det gör väl inget om mina barn får nudlar och blodpudding i ett par månader? Det viktiga är väl att mamman är cool ...?!?

"Ibland när jag duschar tvättar jag kroppen med hårschampoo. Idag läste jag på flaskan: ”För extra volym och fylllnad”...

Shit! Inte konstigt att man går upp i vikt!!
Det blir nu till att duscha i diskmedel. På den flaskan står det: ”Tar bort även det svåraste fettet”.
Tänk vad enkelt, nu kan man äta hela godisskålen och sedan ha lite diskmedel på magen ..."