Detta blir ett otroligt småsint inlägg!! Bara så att ni vet.

I lördags mötte jag några av mina demoner.

Med det menar jag följande. Ni som har känt mig ett tag vet att jag i somras umgicks med en kille (T) som efter några veckor träffade en annan.

En Ängel …

Så han ville inte vara med mig på det sättet längre. Däremot så uppskattade han mig väldigt mycket och ville ha mig i sitt liv.

http://riesling.bloggplatsen.se/2010/07/12/3237099-skit-hander/

Jag har nog aldrig mött någon som är så oerhört skärpt som han. Så ohyggligt smart och rapp. Med sådan otroligt bra humor och som är så fantastiskt snäll och finurlig och kanske framför allt ärlig!!

Jag fortsatte att ha kontakt med T. Vi har hörts då och då och till och med varit ute och druckit öl tillsammans några gånger. Men jag har aldrig träffat Ängeln. Bara vet att hon finns där och att allt är bra mellan dem.

I lördags var jag bjuden på fest hem till honom och hans Ängel. Jag gick såklart dit och kände att jag faktiskt inte ens hade problem med det. Hon måste ju vara ett riktigt fynd eftersom han vill ha henne. Jag har bara hört gott om henne under ett halvårs tid nu. Jag har sett ett kort på henne på FB och sett att hon har långt, lockigt hår och ett jättevackert ansikte.

Så jag kom dit, ringde på dörren, blev insläppt och gick in och hälsade.

Där stod hon.

Hon hade den största rumpa jag någonsin sett i hela mitt liv …!!!!

På riktigt, menar jag. Den var jättejättestor!

Sådär som fruktbarhetsgudarna från antiken brukar vara formade om ni förstår …??

Instinktivt kände jag – som är formad som de flesta här i landet men kanske åt det smala hållet – att det var lite skönt att hon hade något slags ”fel”.

Under kvällen hade jag jättetrevligt, pratade med många nya människor, skrattade, åt, drack och mådde alldeles utmärkt. Jag pratade med Ängeln en hel del. Dels för att jag ville lära känna henne och dels för att jag ville visa för T att allt var okej. Vilket jag kände väldigt tydligt att det var, eftersom han inte var konstigare mot mig än han brukar vara. Han kramade mig, pratade med mig, skämtade med mig, syftade hej vilt i samtalen för att försöka villa bort mig, precis som vanligt. Vi har ett eget sätt att prata som gör att andra kan känna sig utanför ibland och vi gjorde som vanligt. Helt öppet.

Ganska sent på kvällen (eller om det redan hade blivit tidigt?) så satt vi några tappra festdeltagare kvar och löste världsproblem så där som man gör på fester efter några glas vin. T och jag käbblade som vi alltid gör och hade gjort hela kvällen, men nu plötsligt reste sig Ängeln från platsen bredvid mig och sjönk ner i soffan bredvid T för att lägga armarna om honom och titta på mig samtidigt.

Alla ni som är kvinnor fattar nu precis vad jag menar. (Det där är en sådan där vibb som bara kvinnor kan skicka till kvinnor och män runtomkring fattar inte varför det blev lite konstig stämning?)

Men i min hjärna då och där klockan tre på natten så kände jag bara lite triumf: Hon blev osäker!

Hon blev osäker på mig!

Hon? På mig?

Hon som är en Ängel och som är bättre än jag trots sin gigantiska rumpa. Hon som blev vald före mig!

Ha!