Alla inlägg den 13 december 2010

Av riesling - 13 december 2010 21:00


”Jul, jul, förbannade jul …” sjöng det inom mig när jag trängde mig fram i julrushen mitt inne i centrum. Alltid ute i sista ögonblicket, vad jag började bli trött på mig själv. Men förresten, det där kanske jag skulle ta som nyårslöfte? Att lova att vara ute i mera god tid än vad jag vanligtvis alltid är? Vad bra, då hade även jag något att säga när den där obligatoriska frågan kom upp vid den traditionella nyårsmiddagen med mina favoritvänner som i och för sig är fantastiska, men egentligen alldeles för traditionella för mig och som alltid avkräver sina gäster ett nyårslöfte som jag har svårt att fabulera fram på ett trovärdigt sätt eftersom jag tycker det är så erbarmligt trist och meningslöst. Jag menar, bara för att man hasplar ur sig något som man ska göra bättre under det året som kommer så betyder det ändå inte att man tänker hålla det – så varför säga det alls, liksom? Men då skulle jag i alla fall slippa stå och humma och brumma utan att komma fram till något. Men här och nu var jag tvungen att få ihop en hög med julklappar som jag på julaftonen – som jag var tvingad att spenderas hos mina föräldrar eftersom jag inte jobbade i år och inte hade någon som helst ursäkt för att inte komma – kunde räcka över till diverse familjemedlemmar under det att jag log sådär falskt. Och de log lika falskt tillbaka och jag kunde se i deras ögon att de bara hoppades på att det skulle vara något dyrt – och gärna något som de ville ha.

”Tindra, ungjävlar!” har jag lust att fräsa åt de bortskämda syskonbarnen. Det var inte alltid så himla lätt att pricka in önskningar och i synnerhet inte när mina egna ideal, tankar och intressen går i helt motsatt riktning från resten av min borgarbrack-familj. Julen går helt emot mina principer och är bara handlarnas stora högtid. Vad hände med tanken att vörda det eländiga lilla Jesusbarnet? Dagens ungar vet inte ens vem Jesus är eller varför jul firas. Satans bortskämda, är vad de är!

Ett år hade jag bara för att jävlas köpt träd i djungeln åt alla i min familj. De fick ett varsitt litet platt kuvert. Jag kunde se på syskonbarnen att de helt klart trodde att det var pengar. Gissa om mungiporna gick neråt när de öppnade kuvertet! Det låg ett litet otäckt kort där i där det stod att de hade fått en gåva i form av att givaren hade köpt en bit av Amazonas djungel till dem. De verkade tro att det var ett skämt och inte förrän de insåg att det inte skulle komma fler julklappar från mitt håll så gick sanningen upp för dem. Sedan dess står jag inte högt i kurs hos någon av dem. Mina syskon – både min bror och min syster – tog mig avsides lite senare och ”talade allvar” med mig. Jösses, vad förbannade de var. Det var inte en chans att missförstå dem, de hade väldigt tydliga åsikter om vad som var lämpligt att ge deras kräsna arvingar i julklapp. Bara för att deras bortklemade små brats hade missat en leksak det året. Som om de inte fick berg av leksaker och dataspel och prylar ifrån alla materialistiska släktingar i alla fall. Jag insåg dock att det är lugnare om jag inte ger bort regnskog någon mer gång. Förutom till mina föräldrar. De är väluppfostrade nog att försöka hålla god min när det eviga kuvertet räcks över. Och min fars kommentar varje år. ”Tack ska du ha! Höhöhö. Ja, nu äger jag snart halva Brasilien.” Fast om det är något han inte behöver så är det att äga mer. Jäkla imperalistsvin …


Jag är ingen utpräglad familjemänniska och det där med familjeliv är inget som jag är intresserad av alls, men julafton kan jag möjligen – om jag inte har någon annan utväg – tänka mig att ställa upp, fast sen får det räcka med julefrid och Norén-stämning för min del.

Det går ju att slurka olika varianter av alkohol under hela julafton. Nubbar, julöl och groggar löser av varandra och gör dagen uthärdlig. Jag känner mig lite mer avtrubbad efter den eviga julföreställningen i form av julbord med hela familjen. Det är då som jag tar dubbelt så många nubbar som min mor låtsas märka. Sill, ägg, potatis och knäckebröd med lagrad ost är vad jag äter av julmaten.

Min mor har slutat att tjata på mig om att ta mera, ta om, ta av skinkan, äta mera så jag kan kräkas. Hon vill inte störa julen med ännu en av mina moraliska monologer om hur vi i vårt utsugarland äter oss till döds medan andra människor får svälta sig till döds. Hon påstår att jag får andra att känna sig illa till mods men jag vet nog vad det är hon egentligen menar. Det är det, av efter många års indoktrinering av min utsugarfar, nedtryckta samvetet som ger sig tillkänna hos henne om jag mal på för länge.

Även hon hade lite tankar om att rädda världen medan hon var ung och fortfarande hade sina förträffliga ideal kvar. Men så mötte hon min far i form av en snygg kille som gått internatskola, som bytte kläder innan middagen med familjen varje kväll klockan 19.00 och som var förföriskt världsvan. Hon stod minsann inte upp för sina fegideal då! Jäkla förrädare som allierade sig med fienden. Numera bär hon päls och har städhjälp hemma, slänger med blingbling-tyngda och välmanikyrerade fingrar fram sitt kort utan att tänka på priser eller arbetarnas villkor i de länder som tillverkar varorna. Nä, hon vill såklart inte bli påmind om att hennes världsbild är helt korrupt numera.


Efter julbordet så kommer dryckesbordet, godisbordet och sällskapsspelen fram. De yngre släktingarna har efter flera års tjatande, med lika envist nekande svar, insett att det är lönlöst att fråga om jag vill vara med på något spel, så medan resten av släkt och familj spelar spel och låtsas julglädje så sitter jag med mina groggar och bara står ut under ett par timmar.


Efter julklappsutdelningen och alla små tillgjorda utrop av förtjusning över att de julklappar man krävt att få faktiskt var inslagna under blanka och fint mönstrade papper och krusidullade snören som säkert hade varit en smärre skog innan det blev papper och snören, så känner jag att jul står mig upp i halsen. Då tackar jag för mig medan jag ler sådär falskt igen och vandrar sedan hem till min egen fristad som är helt julfri och tomteprydnadslös och så pustar jag ut och tänker att nu är det jävlarimig ett helt år till nästa gång.

Tacka fan för det!


Presentation


Alla ni som har problem - Ha inte det!

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4
5
6 7 8
9
10
11
12
13 14 15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

riesling


Ovido - Quiz & Flashcards