Inlägg publicerade under kategorin Svar på tal ...

Av riesling - 17 januari 2011 12:42


Det finns en ung kille här på bloggen som jag blir oerhört provocerad av. Han tycker enormt synd om sig själv och basunerar hela tiden ut hur synd det är om honom, hur tråkig han ser ut (hans eget ord är ful) och hur himla ensam han är. Han har tydligen bestämt sig för att vara negativ och tänker inte/vill inte ändra sig. Han suger energi av alla runt sig och jag har inte kommenterat honom någon gång eftersom han är så beslutsam i att må dåligt! Han är enormt envis i sitt sätt att vara negativ och får väl antagligen ut något av det.


Människor som bara, endast och enbart är/vill vara negativa är det svårt att ha att göra med. Såna människor som inte verkar ha haft en enda bra dag i sitt liv. Eller som det inte verkar ha hänt något bra över huvud taget. Riktigt så illa är det oftast inte. Det går att se något positivt runt sig i det allra mesta. Som en klok man en gång sa: Kan man vara glad åt lite så har man mycket att vara glad åt!


Men vad gäller den unga killen så tyder ju det på två saker:

1 Antingen så är han helt upptagen av sig själv som tycker att allt och alla i hela världen kretsar kring honom – alla andra är nämligen helt omöjligen fixerad på honom och hans liv, så som han tycks tro.

2 Eller så är han bara korkad som inte fattar att andra vill honom väl.


Ja, jag vet! En människa som mår dåligt har ofta sned verklighetsuppfattning, men det är ju just det jag menar. Han får väldigt, väldigt många kommentarer som är snälla och upplyftande och som är goda råd men han vägrar att lyssna på det och är bara negativ och rackar ner på andra hela tiden. Då blir det omöjligen bättre. Det enda som händer är att han cementerar sitt eget tänkande än mer.


Kanske vore det bästa att inte ge några goda råd alls så att han inte får feedback på sitt negativa beteende. Vanlig fostran, helt enkelt, oavsett om det gäller barn eller hundar eller människor som ska läras att tänka om …


Av riesling - 15 december 2010 22:10


Jag återkopplar till det inlägget jag gjorde senast.


Varför är det mera tillåtet att säga vissa saker än andra? Varför kan man inte få lov att påstå vissa saker utan att man blir som en outcast i de flesta av våra grupper i vårt samhälle här i Sverige, Västvärlden? Jag menar en outcast i sin riktiga, ordagranna betydelse: En som inte blir accepterad som en medlem i en grupp människor eller ett samhälle.  Varför är det stigmatiserande att ha en del åsikter?


Vi påstår att vi bor i ett land och en del av världen med åsiktsfrihet. Jag säger bara: Bah!!

Åsiktsfriheten är jätteokej så länge som den är politiskt korrekt! Det är jätteokej att ha egna åsikter så länge som de passar in i det mönster av åsikter som alla som finns runtomkring har. (Detta är också ett påstående som funkar som ett rött skynke framför många.)


Nu är jag inte full så korkad som många av er kanske tror av mina inskränkta påståenden för om jag ser det i stora sammanhang så är vi jättelyckligt lottade här i vår skyddade del av världen. Vi blir inte dödade eller torterade, fängslade eller förföljda för våra åsikter. Vi behöver inte vara rädda för att uttrycka dem högt. Men det är inte det problemet jag vill ta upp här.


Inte heller vill jag blanda in diskussionen som handlar om att det inte ska vara okej att förnedra andra människor med sina åsikter. Det är ett helt annat inlägg.


Jag vill mer inrikta mig på att människan som sort är ett flockdjur som söker grupptillhörighet och som puttar ut såna som inte passar in i flocken. Det är ett beteende vi har haft sedan stenåldern och som har gjort att vi har överlevt genom alla miljoner år. Men jag vill hävda att vi är lite mer utvecklade idag i vår hjärna så att vi borde kunna stå över såna instinkter.


Ett exempel. Det känns som om det verkligen inte är accepterat att högt säga:


- Jag tycker inte att alla människor självklart ska rätt till att skaffa barn på konstgjord väg.


Det är verkligen inte rumsrent att klämma ur sig en sådan kommentar. Det blir väldigt många fnysningar, motargument och även en lite sämre stämning efter en sådan kommentar. Varför??

”Att du inte tänker på alla de som inte kan få barn! Hur kan du säga så? Det där var inte snällt!” Osv osv osv


Självklart tycker jag att man ska låta bli att såra människor. Absolut! Men det är ju inte av elakhet som man talar om vad för åsikter man har. Allting kan ju i förlängningen såra någon annan.

Ex. Det är jättejobbigt när du berättar om vad du gör på jobbet – jag är ju arbetslös.

Det är jättejobbigt att höra dig berätta om när du tränar och att du har träningsvärk – jag sitter ju i rullstol.

Det är jättejobbigt att höra dig berätta om att du gjort abort – jag kan inte bli gravid.

Det är jättejobbigt att höra att du mår bra när du är gravid – jag bara spyr precis hela tiden när jag är gravid  …


Om man inte får tycka och uttrycka sina åsikter om alla människors rätt till att få barn varför ska det i så fall få vara så himla okej att få lov att säga:


- Ja, jag är gravid och det är såååå mysigt!


Ett sådant påstående blir jag personligen extremt provocerad av. Varför är det helt socialt accepterat att säga en sådan sak medan det är helt tabu-belagt att säga:


- Nä, jag vill inte ha barn. Jag gillar inte ens barn.


Jag har två barn och har varit gravid två gånger. Helt naturligt, dessutom. Men jag hatade varenda minut av varje graviditet! Det var pest att vara gravid! Först kräktes jag non-stop i fem månader (båda gångerna) och kände mig allmänt sjösjuk/bakfull eftersom jag bara mådde illa h e l a  d j ä v l a  t i d e n!!!!  

Efter det så började jag bara bli tjockare och tjockare hela tiden och jag kunde inte röra mig som jag brukar. Jag kunde inte träna med min vanliga intensitet, jag nådde till slut inte ner till mina egna skor eller strumpor, jag svullnade upp på hela mig men i synnerhet på benen och fötterna. Det var så illa att fastän jag hade stödstrumpor på mig så svullnade jag så mycket kring mina vrister att skinnet sprack och jag blödde.

Jag tyckte dessutom att det var rätt så obehagligt att det var någonting på insidan av mig. Det var lite Alien-känsla över det. Det var allt annat än mysigt för mig. Jag fick halsbränna, det klämde på lungorna och mina inre organ, jag kunde inte äta allt jag ville (eftersom man ska undvika vissa saker när man är gravid, såsom vissa ostar osv). Dessutom skulle varenda förbannade människa komma fram och klappa på mig och min mage som om jag var någon slags allmän egendom när de såg min gravidmage. Det är inte ok, enligt mig!!!


Men att hålla på att mala och mala om hur enormt fantastiska sina barn är – ja, de är verkligen speciella och unika och särskilda och extrabra och enastående och fenomenala och lysande och extrabegåvade och vackrare och mer lysande stjärnor än andra – det är visst hur accepterat som helst??


Att bara tjata på om sitt eget är oftast tråkigt för alla andra, men det jag irriterar mig på är att vissa saker är det accepterat att mala på om medan andra saker får man inte säga högt en enda gång ens!


Av riesling - 14 december 2010 13:50


Nä, nu bara MÅSTE jag få lov att lägga mig i en diskussion här bland bloggarna!

En av mina favoritbloggare, Ewa,( fundringar) hade för ett tag sedan ett inlägg som hette "Minerad mark" . Det blev väldigt många kommentarer till det inlägget. Jag har följt det hela med intresse och tycker att det verkar finnas oväntat många korkade människor runtomkring.


1. Hon skriver i SIN EGEN blogg om en åsikt som hon har - det ska man få göra utan att behöva få personliga påhopp!!


2. Ja, hon publicerar det på sin BLOGG, vilket är i en offentlig miljö och hon får räkna med att få reaktioner. Vilket hon GÖR – hon kallar även det hela Minerad Mark.


3. Hon publicerar helt snällt alla olika påhopp på sig eftersom jag har uppfattningen om henne att hon tycker att alla ska komma till tals.


4. Hon undanber sig på ett snällt sätt alla personangrepp och nedlåter sig inte själv till sådant. Hon håller sig till allmänna påståenden och fakta.


5. Hon möts av icke-respekt av andra som känner sig påhoppade eftersom det ÄR ett så himla känsligt ämne. Såklart är det känsligt! Men hon talar ju om från början att det var sina egna åsikter hon publicerade. Hon skrev inte att hon ville att alla andra i hela världen borde tycka som hon gör.


Det hela handlade om rätten att kunna skaffa sig barn.

Jag själv har två barn men för mig var det heller ingen självklarhet att skaffa barn. Jag har aldrig haft någon längtan efter barn och/eller känt ett behov att reproducera mig.


Fram till jag var 28/29 år någonstans så var jag total motståndare mot all barnalstring. Jag tyckte att barn var ganska otäcka och bedrövliga. Fast egentligen är det ju inte barnens fel att jag retar mig på dem utan deras föräldrars fel. Vissa människor borde då verkligen inte få lov att skaffa barn!

När man ska köra bil så är det rigorösa tester inför det och du går på en hel räcka intervjuer inför ett jobb men du kan skaffa barn vilken tok du än är …!!! (Ja, även jag kan vara provokativ ...)


Jag hade våldsamt många och intensiva diskussioner kring det där om att "alla" minsann vill ha barn. Vilket inte är fallet!! Varför ska det vara jättetillåtet att få prata om att det är så synd om alla som inte kan få barn av olika anledningar? Medan det är så fruktansvärt icke-tillåtet att säga att man inte vill ha barn och att man tycker att de är ganska bedrövliga?!?


Jag träffade i alla fall en man som jag gifte mig med och som hade en längtan om barn. Hade jag träffat någon som mig själv så hade det kanske inte blivit några alls. Som det var nu så blev jag gravid efter att ha funderat igenom det noga. Och eftersom jag egentligen inte tycker att mitt barn ska vara ett ensambarn så var steget till barn nummer två inte långt när jag träffade nästa man sedan. Men det var aldrig någon självklarhet för mig och jag visste ju inte om jag egentligen kunde bli gravid innan barn nummer ett. Så jag tog det som det skulle komma. Antingen kunde jag bli gravid eller så fick det bli på något annat sätt.


Alla ni som är på väg att ringa till Barnavårdsnämnden nu – gör inte det! Mina två barn har det bra! Jag har fattat väldigt, väldigt medvetna beslut när jag bestämde mig för att skaffa dem. Jag kalkylerade med hur fäderna skulle vara som fäder, om jag skulle orka i mitt liv att inte sova en enda hel natt under ett par års tid, om jag skulle kunna sätta mina egna intressen åt sidan för några år, om jag skulle tycka det var okej att ha det sämre med pengar, om jag tyckte det var okej att ”stanna upp” på jobbet under några år eftersom en småbarnsmamma inte prioriteras om hon är hemma och VAB:ar då och då (eftersom min egen tanke är att OM man skaffar barn så får man lägga karriären åt sidan under några år), om jag skulle vara beredd på att skjutsa hit och dit efter några år, om jag skulle tycka att det var okej att inte få gå på fest hur jag ville själv eftersom jag hade barn som – när man skaffar dem – måste komma före alla andra prioriteringar i livet!!!!


Jag är av den åsikten att det är ett mycket mera medvetet beslut att inte skaffa barn än att faktiskt skaffa dem.


Ewa – fy fan, vad jag gillar dig!! Stå på dig!!!

Jag står på din sida! I alla väder!!!


Av riesling - 26 november 2010 10:27


Min Kära Vikki,


Du verkar vara en alldeles fantastisk människa men ibland har du fel! Jag ska förklara varför för dig nu.

Vad gäller vin så verkar du ha tydliga åsikter om att du inte gillar riesling. Det får man lov att tycka – även om jag naturligtvis vet att du har fel :-) - och det du baserar din kunskap på är Blue Nun och Black Tower. Vilket är riktigt undermåliga viner! De smakar så som du tycker. Nämligen bläh!! Men jag måste säga att det är orättvist av dig att döma ut alla andra fantastiska viner gjorda på riesling-druvan baserat på dessa eländiga tyska drycker.


Riesling är nog (enligt mig) den druva som gör de allra bästa vinerna! Alla kategorier, dristar jag mig att dra till med …


Riesling gör inte bara tyska, halvtorra, dåliga viner. Riesling gör allt mellan knustorra till nästan sirapstjocka och dundersöta viner. Det som du har provat är en liten skärva av vad riesling presterar.


Jag skulle mycket väl kunna ge tips på specifika viner här med namn, artikelnummer och pris på systembolaget men jag vill inte göra detta till en reklamplats så ni får nöja er med luddig, allmän information.


Återigen, Vikki, prova en stram, väl åldrad riesling som är från Rheingau (område i Tyskland) eller en riesling som det samtidigt står Eiswein på etiketten på så ska du få se på goda grejjer!


En riesling med några år på nacken har lång smak med toner av mineral, honung, persika, aprikos – ja, tokgott helt enkelt!


Ett sött vin av riesling är helt galet gott när det är välgjort och har en tydlig söt smak med toner av ananas, aprikos, honung, äpplen. Mycket gott men kostar också pengar …


Fler invändningar? :-)


Av riesling - 10 november 2010 16:22


Du kära Mössens Förkämpe!


På intet sätt vill jag framstå som någon som nervärderar mössen! Det är mycket söta och rara djur. Genetiskt mer lika oss än andra djur och mycket annat som jag blir upplyst om ur Eder oerhörda kunskapsbank.


Att jag uttryckte mig så oerhört slarvigt och nedsättande gentemot dessa små och fina djur - för att inte glömma smarta - är ett stort misstag från min sida som jag framgent noga ska akta mig för att göra om.


För att nyansera min nonchalanta åsikt så vill jag härmed precisera mitt uttalande med följande fakta i målet:

Möss är rent storleksmässigt ganska små och därmed lättare att slå något hårt i huvudet på SAMTIDIGT som jag kan vara ganska säker på att mitt uppsåt lyckas i första försöket.


Med en katt eller hund eller för all del häst, skulle jag vara mer rädd att inte få till rätt schwung direkt utan känna risken att djuret kanske skulle lida en aning innan jag lyckades med mitt uppdrag. Vilket skulle kännas mycket fel för mig!


Så, avslutningsvis, jag förstår den kritik som riktades mot mig och hoppas att min nyansering hjälper till att belysa min åsikt. För jag tycker på intet sätt att möss är mindre värda än andra djur. Jag gillar ju möss!


Vänligen

//Den tillfälliga och obarmhärtiga musutrotaren//


Av riesling - 12 oktober 2010 15:33



Jeppen: Jag glömde svara på din kommentar - nä, han hade ingen mask på sig!


(Nu känner jag mig både jätteroad av tanken samt jättebestört eftersom jag fick bilder i mitt huvud om vad du skulle kunna tro att det var för mask … ;-)

Jag börjar nästan tänka som en Larson-tidning istället: Att jag har typ Darth-rymdo-fobi; dvs. är en som är rädd för att ha sex med Darth Vader)


Han som lät som Darth, höll inte ens på och suckade tungt. Han lät som Darth Vader när han andades vanligt, hela tiden ...  

pysch-pysch-pysch-pysch …

 

Vet inte om han hade problem med lungorna, astma, var fruktansvärt otränad eller försökte att ... Ja, jag vet inte ...!!


Han lät som om han andades i en dykmask hela tiden! Helt osexigt. Tänk att ha det där väsandet och susandet i öronen när man pussas liksom ...


Av riesling - 13 augusti 2010 18:58

Jag skrev för ett litet tag sedan ett inlägg som heter Celebrity Rehab.

http://riesling.bloggplatsen.se/2010/08/10/3371547-celebrity-rehab/ 

Jag fick under natten till idag en längre kommentar på det och jag klipper först in hela kommentaren här och sedan kommer mitt lite längre svar på det där under. Håll till godo.

 


Kommentar till Celebrity Rehab.
Jag använder personligen väldigt mycket droger men jag skulle aldrig börja missbruka dom. De som tar skada försöker verkligen skada sig själva.

 


Men dessa dokumentärer fungerar som propaganda, vi hade gjort (och har gjort) likadant under alkoholförbudet och såg samma resultat - bara de dåliga exemplen visas, oavsett vilken minoritet det är.

 


Som tur är finns det dock mycket mer exempel på folk som fått ett betydligt bättre liv pga illegala droger än som har fått livet förstört, men droger kräver trotts allt en viss intelligens och självkännedom och att man är nöjd med sitt normal-läge för att använda på rätt sätt.

 


Vi har löst saken bra med alkohol när det gäller att maximera fördelar och minimera nackdelar, socialt till ekonomiskt till juridiskt osv, men vi har inte gjort samma sak med övriga droger (och alkohol är trotts allt bland de tyngsta droger vi känner till).

 


Två glas vin en helg är inte samma sak som att vara en utslagen alkoholist som dricker från morgon till kväll.

 


Några linor amfetamin eller kokain ibland är inte samma sak som att skjuta meth-amfetamin eller free-basa crack-kokain.

 


Att röka opium, dricka poppy-té eller ta små doser oral morfin emellanåt är inte samma sak som att skjuta heroin.

 


Osv, osv, osv.

 


Dessa människor är helt enkelt i de "populära" kändis-kretsarna vilket är det farligaste umgänget som är tänkbart, och de lider av sådan stress pga vilka folk förväntar sig att de skall vara, att de överkonsumerar droger helt okontrollerat för att komma bort från sitt liv.

 


Vad vi behöver, framförallt i Sverige, är en diskussion om måttlig användning av narkotika och alkohol, en avkriminalisering av samtliga droger och en signal att vi verkligen FÖRVÄNTAR oss, och kräver, att folk kommer att använda dom ansvarsfullt.

av sparhawk451 Idag kl 02:30



Sparhawk451: Ojojoj, du balanserar på en slak lina där i din argumentation … Jag håller med om valda delar av det du skriver men jag håller verkligen inte med i allt.


Mitt inlägg under Celebrity Rehab var inte speciellt nyanserat, det kan jag hålla med om. Det höll ganska ensidigt en avog inställning till droganvändning. Men det var medvetet så.


Jag tänker inte gå in på vilka droger jag har eller inte har testat i mina dagar, men det enda jag brukar (numera) är alkohol i kontrollerade doser. Kontrollerade? Ja, jag använder det inte dagligen, inte ens varje vecka, och när jag brukar alkohol så blir det inte så mycket att jag inte kan ta hand om mig eller mina barn, att jag blir osams med folk runt mig eller att jag inte kan göra vad jag vill eller planerat dagen efter. Vilket inte alltid hände när jag var ung, oerfaren, barnlös och inte kände till mina gränser …



”Jag använder personligen väldigt mycket droger men jag skulle aldrig börja missbruka dom.”

 

Det är duktigt av dig om du klarar av att bruka droger utan att det går till missbruk. Men vem bestämmer var gränsen mellan bruk och missbruk går? Är det du själv som tycker till? Människor i din omvärld? Andra brukare? Missbrukare? Tidigare missbrukare? Din familj? Vänner? Kan jag ha en åsikt om det? Själv så brukar jag drogen alkohol på ett sätt som är socialt accepterat i den kultur jag lever i idag. Dvs. jag tar ett glas till maten en valfri dag i veckan om jag känner för det, jag kan ta ett eller två glas vin på helgen för att det är just helg och jag kan sova lite längre nästa morgon, jag kan ta en eller två nubbe/-ar vid jul/påsk/midsommar.



”Som tur är finns det dock mycket mer exempel på folk som fått ett betydligt bättre liv pga illegala droger än som har fått livet förstört, …”

 

Jasså, vilka då? Hur många? Var har du hittat den statistiken? Vad är det man jämför och med vad?

Jag vet inte riktigt vad du vill säga med detta. Att vissa droger används i medicinskt syfte?? Ja, absolut!

Att tugga kokablad hjälpte/hjälper indianbefolkningen att klara av att jobba och leva på de höga höjderna (alltså med tunnare luft och lägre syrehalt) i Anderna i Sydamerika.

Många människor som lider av medicinsk depression behöver stimulantia för att hjärnan ska kunna skicka signaler på ett mera harmoniskt sätt och därmed ge personen i fråga ett högre stämningsläge vilket betyder att de människorna känner sig som de allra flesta andra, vilket betyder att vissa dagar är okej, andra är jättetoppen och vissa till och med ren skit.

Jag skulle kunna rabbla fler exempel, men jag vet inte riktigt din vinkling så jag vet inte hur jag ska bemöta den.

 

 

” … men droger kräver trotts allt en viss intelligens och självkännedom och att man är nöjd med sitt normal-läge för att använda på rätt sätt”

 

Du har helt rätt i att det kräver både intelligens, självinsikt och självkännedom samt oftast ett ganska gott självförtroende för att droger (alla sorter) ska användas kontrollerat. Men vad jag ville visa på i mitt onyanserade inlägg är följande. Det är ytterst få människor som är sluga nog och framför allt har omdöme nog att hålla bruket av droger på en nivå som inte stör, förstör, ger beroende, spräcker (alla slags) relationer och låter andra (främst barn som ju står i beroendeställning till vuxna!!) fara illa.


Utan att mena något annat än det jag skriver – människor är inte tillräckligt sluga eller har det omdömet att det är okej att göra reklam för en drömvärld med frihet att använda droger. Det är farligt att visa enbart glamouren och fördelarna med att bruka/missbruka droger. Alldeles för många människor – i synnerhet den yngre skaran människor som söker förebilder och inte har ett färdigutvecklat sunt förnuft än – förblindas lätt av det coola och åtråvärda i bilden av användandet av (illegala) droger.


Det finns de som inte ser eller har erfarenhet nog att inse att det finns en baksida med drogbruk där människan mår dåligt, fysiskt och psykiskt och istället dövar det hela med ännu lite mer droger. Baksidan som för övrigt inte är någon snygg tillvaro utan innehåller svettningar, hallucinationer, illamående och kräkningar, okontrollerade humörsvängningar, din hjärna som tar stryk så att du i vissa fall får hjärnskador som gör dig till en mindre intelligent individ. Det är DET som jag tycker är bra att det visas fram i Celebrity Rehab!!

Eftersom det inte kommer en användarmanual eller beskrivning av de negativa sidorna, eller för den delen en ordination på en rimlig dos för att inte låta ett bruk bli ett missbruk, med i förpackningen med drogen du köper …


 

”(och alkohol är trotts allt bland de tyngsta droger vi känner till).”

 

Vad baserar du det påståendet på? Återkom med lite mer fakta i ämnet så jag vet vad du har ryckt det påståendet ur för sammanhang.



Två glas vin en helg är inte samma sak som att vara en utslagen alkoholist som dricker från morgon till kväll.”

 

Nä, tack och lov för det. Men det är allt för många som sitter på parkbänkar och är utslagna gör det för att de för länge sedan började med två glas vin en helg. Som sedan blev mer och fler och oftare …

Verklighetsförankring, min vän, verklighetsförankring.

 




”Dessa människor är helt enkelt i de "populära" kändis-kretsarna vilket är det farligaste umgänget som är tänkbart, och de lider av sådan stress pga vilka folk förväntar sig att de skall vara, att de överkonsumerar droger helt okontrollerat för att komma bort från sitt liv.”

 

Jag håller med dig i att flera människor i de populära kändiskretsarna brukar/missbrukar droger för att komma bort från sina liv. Att de känner en orimlig press på sig och inte hanterar det. Det är just precis därför, enbart därför och enkom på grund av det, som det är bra att visa att man inte blir lycklig, framgångsrik, snygg, välartikulerad eller åtråvärd genom att använda droger!

Du måste skaffa dig sådant på annat sätt!

Det finns ingen som helst anledning till avund med droger som grund!

Det är det som visas i Celebrity Rehab!


(vad tappra ni är, ni som orkade läsa allt …)


Presentation


Alla ni som har problem - Ha inte det!

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13 14 15 16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
<<< Februari 2012
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

riesling


Skapa flashcards