Jag satt i helgen och letade efter intressanta kontaktannonser och hittade följande:

”Jag söker en tjej med talfel eller

annat lättare handikapp. Jag är

en lugn och förstående kille, 54

år. Du är ca 40-50 år, normal-

byggd och rökfri, gärna Jönkö-

ping, Tranåstrakten, men alla

seriösa kan svara, jag är flyttbar.”

Ehhhh … What?! Varför vill han ha en tjej med lättare handikapp ex. talfel? Varför? För att han har något lätt handikapp själv? För att det är lättare att kväsa någon som inte är eller känner sig perfekt. Han är ju dessutom helt inne på att kunna flytta om det blir seriöst så han måste vara helt inne på att det ska vara något handikapp med i bilden. Vill han känna sig duktig? Jaja, det finns alla sorters fetischer …

”Vänskap med söt, trevlig tjej,

gärna utländska, asiatiska eller

persiska, i Sthlm, sökes av 46-

årig kille.”

Vad är det för skillnad på utländska och asiatiske eller persiska??!?

Jasså, är det bara söta tjejer från Asien eller Persien som är bra vänner? Va? Va? Va? Pff …

Vänner, my ass … Varför är det då viktigt att de är söta?

”Pigg och fräsch kille från Sthlm

söker dig tjej som har båda föt-

terna på jorden och med skinn på

näsan. Du är nöjd med ditt yttre

och inre och är vän med vatten

och tvål.”

Men vafa … Vad är det för lurkiga tjejer han har träffat innan, då?!?

Söker du Carina från Örebro?

Hårfrisör, sågs på Spine Center.

Fika?”

Jag hittade denna under efterlysning och blir inte klok på den. Är någon som söker Carina? Eller är det Carina som söker någon? Ju mer jag läser desto mer verkar det som om Carina är desperat och undrar om någon, någon i hela världen, söker efter henne. Stackars Carina …

Nedan kontaktannons kan jag inte undanhålla er - ni bara måste få bli berikade med den (för övrigt hittad under kvinna söker kvinna.):

”25-årig, kärlekskrank, fundersam,

bohemisk, naturälskande kvinna letar

efter en tjej som uppskattar det na-

turliga. Längtar efter egna barn

och får. Hund ingår.”

Och får? Och får???

Jag köper det andra som står där, men det är inte ofta jag har hört någon längta efter får …

"Man ska akta sig för att ha så många järn i elden att den slocknar."

Tänk att det är lika roligt varje gång! Varenda gång!

Jag var på gymmet och tränade igår och ställde mig på en cross-trainer för värma upp.
Bredvid mig stod det en ganska vältränad kille som bara hade hållit på i knappt fem minuter - det går nämligen utmärkt att snegla på de digitala reglagen på de som står bredvid dig själv. Vilket gjorde att jag även kunde se att han hade motstånd 40.
Jag kunde alltså inte låta bli att ställa in mina egna reglage på ett motstånd på 45 samt att röra cross-trainern lite, lite fortare än han ...
Bara för att.

Jag såg hur han sneglade på mina reglage och sedan på mig, en medelålders, nästan plufsig, otränad kvinna.
Då ökade han sitt motstånd till 47.
Jag kände hur det pirrade i mig och så kunde jag inte låta bli att verka helt oberörd samt höja motståndet till 50 samtidigt som jag ökade takten ännu lite mer …

Sedan körde jag på som tusan. Fastän det var både alldeles för fort och alldeles för högt motstånd för mig. Egentligen. Jag försökte att köra på så oberörd som möjligt. Tänka att det är så kul att försöka krossa andra som tror att de är bättre. I de lägena kan jag göra ganska mycket på ren vilja … (Tävlingslysten? Jag?!)

Killen gav upp när han hade hållit på i en kvart men jag försökte att se så oberörd ut som möjligt och köra på oförtrutet i en kvart till.

Bara för att …
 

Jeppen: Jag glömde svara på din kommentar - nä, han hade ingen mask på sig!

(Nu känner jag mig både jätteroad av tanken samt jättebestört eftersom jag fick bilder i mitt huvud om vad du skulle kunna tro att det var för mask … ;-)

Jag börjar nästan tänka som en Larson-tidning istället: Att jag har typ Darth-rymdo-fobi; dvs. är en som är rädd för att ha sex med Darth Vader)

Han som lät som Darth, höll inte ens på och suckade tungt. Han lät som Darth Vader när han andades vanligt, hela tiden ...  

pysch-pysch-pysch-pysch …

Vet inte om han hade problem med lungorna, astma, var fruktansvärt otränad eller försökte att ... Ja, jag vet inte ...!!

Han lät som om han andades i en dykmask hela tiden! Helt osexigt. Tänk att ha det där väsandet och susandet i öronen när man pussas liksom ...

Har funderat lite kring sex och hur det kommer sig att man vill ha sex med någon. Jag hörde för lite sedan en fras:

Utsidan ger insidan en chans!

Det är sååå sant.

Alldeles för många människor har nog passerat mig förbi utan att jag har lagt märke till dem eftersom deras utsida inte har attraherat mig tillräckligt mycket för att jag skulle stanna upp och lära känna insidan. Antagligen har jag gått miste om en hel hög briljanta älskare på det sättet. (Fast det är jag som tur är lyckligt ovetande om …).

Jag förutsätter att de flesta människor har något (precis som jag själv) som går raka vägen in i deras hjärna och hjärta. För mig är det några saker. Jag gillar intelligens, humor och den typen av självsäkerhet som gör att personen inte ursäktar sig själv. Nu är jag medveten om att detta är lite svårgripbara sidor som inte syns i den första anblicken. Det krävs att jag pratar lite med människan för att märka dessa drag hos någon.

För mig är det mycket enklare att ta kontakt med eller bli uppraggad av någon som jag är attraherad av (gissar att det är så för de flesta). Men vad attraheras jag av då? Jo, jag attraheras av fint hår (jaja …), smilgropar (som kan förlåta ganska mycket …), tatueringar, ögon med liv i, vältränade armar …

Alldeles för många gånger har jag blivit helt uttråkad efter några minuter med killen som har tatueringar, vältränade armar och smilgropar eftersom han är torr, har konstig humor, ingen framåtanda eller skärpa i tanken. Men eftersom det finns en fysisk attraktion så kan jag om jag är tillräckligt uttråkad i allmänhet (?) ha sex med personen i alla fall. Sex är oftast kul och intressant och även om människan inte är en NASA-reserv så kan ju själva sexet vara intressant …

Jag sitter här och är väldigt medveten om att mina älskare genom åren inte alltid har sett ut så som jag attraheras av. Vad kan det bero på? Jo, att jag har blivit ”tvungen” att prata med någon för att vi jobbar ihop, pluggar ihop, känner gemensamma vänner eller något liknande. Och när man pratar med någon ett tag så kan personligheten ta över utseendet helt. Jag har varit med om det så himla många gånger! Plötsligt står jag där och gör snigelspår efter någon som inte ser ut ett dugg som jag attraheras av …

Sedan finns det alltid de där som tyvärr inte har en chans. Hur gärna jag än skulle vilja! Som är smarta, har humor, är finurliga, har väldigt levande ögon men som på grund av något i sitt utseende inte har en chans. För att de är fjälliga i hela ansiktet (jo, jag har träffat honom), har en andedräkt värdig en drake, har mjäll över både sina axlar, sin rygg, sina armar – ja, det står som ett litet snömoln runt honom (japp, har träffat honom också …), låter som Darth Vader när de andas och jo, jag träffade en sådan men kunde endast tänka hur det skulle låta i sängen när/om han dessutom ansträngde sig …

Hoj hoj hoj …(för att citera en berömd Astrid-figur med propeller på ryggen)

Den helgen som just varit har inte varit att leka med. Ni vet att jag hade lajbans i torsdags när jag var bjuden på en middag med chilenska handelskammaren? En riktigt korrekt tillställning när Chile skulle promotas i Sverige med chilensk mat (sittande tre-rätters middag), chilenska viner och chilenskt dansuppträde – där jag och några andra efter middagen gick vidare på byn och hade en riktig helafton …

På fredag var jag bakis som ett ägg men, ni vet – Kung på natten, Kung på dagen, det var bara att vika in skägget, sitta på jobbet och gilla läget. (Mycket kaffe gick det åt den dagen …)

Jag kom vid halv fem på em/kvällen och kände mig nästan frisk igen. Duschade och gjorde mig i ordning för nästa begivenhet. Jag skulle på en privat Oktoberfest! Mit knödel, bratwurst, sauerkraut, lederhosen, Gretl-klänningar, apfelstrudel – Ja,  scheisse grosse festung!! Zu seind oder nicht seind, das ist die frage, liksom … Jag hade lolitablus, lånade lederhosen, knästrumpor och kängor.

Jösses vad kul det var! Jag hade blivit bjuden av några jag inte kände så mycket men har träffat genom gemensamma bekanta. Så jag kom dit och det var ungefär 50 helt nya människor för mig förutom de två som jag kände sedan innan. Så det var bara att skaka hand sig runt och säga något finurligt till var och en. Alla var supertrevliga och vänligt inställda och det där stockholmska översittandet fanns inte och alla hade ansträngt sig och klätt ut sig till Oktoberfest i Bayern och jag kände under kvällen att jag blev kär i dem allihop och önskade att jag kunde ta med mig dem hem för att ha dem i mina byrålådor hemma! Jag hade det så bra! Fick så många nya intryck, mådde så bra, hittade så många nya, bra, konstiga, fantastiska människor och det kändes i hela kroppen att: Jag vill inte gå hem!

Jag kom hem vid 12-snåret mitt på dagen nästa dag …

Jag sitter på jobbet och är så jäkla apbakis så det är inte klokt ...

När jag åkte till jobbet idag så kände jag att:

"Det var väldigt vad det känns konstigt. Men ... Det känns verkligen konstigt! Amen ... Jag har ju glömt ta på mig bh idag ...!"

Så bakis är jag ...