Nu måste jag få ventilera ett ämne som jag (uppenbarligen) inte kan släppa.

Vad är det som gör en människa attraktiv i någons ögon?

I mitt fall är det män som jag blir attraherad av. Nu snackar jag inte heller om den där förälskelsen som jag har beskrivit tidigare http://riesling.bloggplatsen.se/2010/12/06/4092555-5-your-definition-of-love/ och där varken kön eller ålder spelar roll eftersom det är ett utbyte av energier som inträffar och en glädje i att träffa nya, intressanta, spännande och givande människor.

Nä, nu menar jag attraktion som i jag-gillar-vad-jag-ser-och-vill-dra-av-dig-kläderna-och-slicka-på-dina-vältränade-armar-och-jag-vill-att-du-tar-mig-med-storm-attraktion!!! Ni vet den där som tar en med överraskning och som gör att man varken kan äta eller sova eller hejda sig!

Vissa andra människor kan jag bara känna ömhet inför. Varför känner jag ömhet för en del och attraktion för andra? Jag har varit med om människor som jag vid första anblicken har varit attraherad av men som när vi lärt känna varandra bara känner ömhet inför. Och tvärtom också! Varför kan det ändra sig när man lär känna en människa?

Nu kommer min högst hemmagjorda teori. Hjärnan måste vara inkopplad. (Dûh ...!!)

När det gäller mig själv så vet jag att jag, efter att ha varit singel i flera år, har blivit otroligt kräsen. För att attrahera mig så är det allt snävare utbud som gäller. Jag vill inte ha in vad som helst i mitt liv nu när det fungerar så fint.

Vad som alltså (enligt mig!) inte är attraktivt (förutom det självklara såsom kriminalitet, våld, drogmissbruk, misshandel, pedofili etc etc etc) är negativitet, en allmän ovilja att hålla sig i form, rökning, osäkerhet, osjälvständighet, brist på empati, oförmåga att lyssna, rädsla att säga emot, kutande hållning, byxorna uppdragna till ovanför naveln, fötter som är ofilade och har förhårdnader och är oinsmorda – människor som dessa kan jag inte, hur gärna jag än vill, känna annat än ömhet och stor omvårdande kärlek för. Om jag gillar dem. Det finns ingen sexuell dragning alls.

Vad som däremot går hem hos mig är följande: Humor(!), självinsikt och distans, ödmjukhet och självsäkerhet (funkar utmärkt i kombination!), en förmåga att inte behöva be om ursäkt för sig själv, en vältränad kropp (speciellt armar …!!), trygg hållning, ett lugn i att räcka till, kunskap och erfarenhet av både livet och relationer. Människor med dessa egenskaper kan jag bli sådär knäsvagt attraherad av och se hur manliga de är.

De männen kan i stort sett göra vad de vill med mig …