Men, nu blir jag sådär upprörd igen!

Såg i rampljuset hur http://theresegyllenhammar.bloggplatsen.se/ hackade på http://glidaren.bloggplatsen.se/ i ämnet om ifall man ska prata om Sina barn, Bara sina barn och Inget annat än Sina barn när man har fått dem.

Detta är ett ämne som berör mig starkt, där jag har tydliga åsikter, så jag gick in och läste båda bloggarna. Glidaren – som för övrigt har en mycket läsvärd blogg fylld av humor och ironi – har ett lite längre inlägg där det skrivs om morgontrötthet och att det just i det läget är påfrestande med hurtiga småbarnsföräldrar eller djurägare som måste berätta långa monologer om vad barnet/djuret gjorde för något (o)intressant under gårdagskvällen.

Therese hade å andra sidan en liten mening är hon skrev att hon hade sett en kommentar i rampljuset om att glidaren inte tyckte att småbarnsföräldrar ska berätta i tid och otid om sina småknott – i synnerhet om inte lyssnaren har barn själv. Det tyckte hon var förfärligt och hon valde bort vänner som tyckte så redan när hon var gravid.

OMG!!!!

Nu går jag igång på riktigt.

* Therese: läs inlägg som du kommenterar så att du inte framstår som korkad.

* Det finns något som heter humor – läs på vad det är för något …

* Jag har barn själv och tycker ändå inte att det är intressant att lyssna på långa monologer om andras barn som gör si, säger så, gjorde ditt, sa datt … Sånt är inte intressant för någon annan än den närmaste familjen. Mor- och farföräldrar lyssnar oftast mer än gärna på sådant!

* När någon får barn så tycker jag att det är beklagligt när deras egen personlighet och intressesfär upphör som genom magi. Hur kan till synes normalbegåvade människor plötsligt inte ha någon åsikt om exempelvis film (utom tecknat), musik (utom Mora Träsk), teater (utom kasperteater), politiska läget, bärplockning, vädret, frimärkssamlande, träning, sport, TV-program eller ja, vafan som helst som alla andra människor pratar om???!?

* När barnen växer upp och får ett eget liv (förhoppningsvis?) så sitter dessa föräldrar där och undrar vad som hände med sina egna liv. Var detta allt som blev, liksom? Liiite sent att göra något just då, va’?

* En av mina bästa vänner är lärare på högstadiet och blir lika upprörd varje gång som det kommer in föräldrar på möten som presenterar sig som: Hej, Martins mamma.” Min kompis reagerar likadant varje gång: ”Men vad heter du?” Hon tycker det är patetiskt att inte vara en egen människa, bara reducera sig själv till någon som bara är förälder åt någon, helt anonymt. Varför inte säga: ”Hej, Karin, Martins mamma.” liksom?

* Fastän jag har barn så tycker jag inte det är intressant att lyssna på vad andra barn håller på med. Mina egna barn är intressanta för mig, inte andra barn. Det har jag alltid tyckt.

* Dessutom så har jag alltid haft en hjärna som vill tänka, fastän jag har fått barn ...

Ja jösses, där gick visst jag igång …

 

Glidaren

22 september 2010 23:55

Thank you för dom fina orden! :) Inget på min blogg e skrivet på blodigt allvar.. tur att en å annan fattar det haha.
Jag har själv barn... så inget emot kidz eller djur heller för den delen.. men folk som BARA pratar om sina ungar e sjukt tråkiga.. det e egoistiskt att ha sig själv o sina egna intressen som samtalsämne 24/7.

riesling

23 september 2010 09:50

Hallelujah och amen, sister!

 

Bitterfittan

23 september 2010 06:42

Ja men man blir ju fullständigt galen på andras jäkla prinsar och prinsessor! Nej fel, jag justerar; på prinsarna och prinsessornas jävla föräldrar. För märkligt nog är det just prinsar och prinsessors mammor och pappor som är som kletigast, puttinuttigast mest detaljrika och fullständigt urtråkiga. (och med stor sannolikhet rätt puckade när de utgår från att allmänintresset kring ett, för övriga världen, okänt barn och hur mycket det äter och bajsar på en dag äe aå gigantiskt att de inte bara startar en blogg - vilket man kan göra för sin egen och familjens skull - utan även gör reklam för den precis överallt.

Personligen tror jag på 2 alt.
1. det är osäkra föräldrar som egentligen undrar om deras barn är som alla andra och därför behöver kommentarere som "Naaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaw, tå töt!" från Fia 14. Typ.... ;)

2. de är riktiga idioter som verkligen tror att deras barn ÄR mycket bättre, finare, smartare och roligare än andra barn - och att vi andra bara kan sukta och avundas och lära av deras fantastiska prins/prinsessa.

Nr 2 Borde vara ett fall för socialtjänsten.... Hehehehe

JAA,jag går OCKSÅ igång på detta!!! ;)

http://nobimbosallowed.bloggplatsen.se

riesling

23 september 2010 10:10

Härligt, jag är inte ensam! :-)

 

Vikki

23 september 2010 12:04

Håller också med, när jag fick barn umgicks man ju med andra mammor, de höll på att ta livet av mig! Blöjor är ett ämne som för mig är avklarat på högst två minuter, samma med barnvagnar osv. När man lever i det 24 timmar om dygnet vill man ju gärna tala om något annat, men inte! Hur mycket jag än älskar barn så skiter jag faktiskt i vad de skiter i och ska jag tala barnvagnar så är det för att jag vill veta var någon hittat sin sköna 70-tals vagn i brun manchester!

http://vickileh.bloggagratis.se

riesling

23 september 2010 12:16

Precis!

 

Frida

23 september 2010 15:31

Jag har inga barn, men jag kunde inte hålla med dig mer! Det här kom som en frisk fläkt, skönt att det finns folk som resonerar likadant som mig, haha. :)

http://catchy.bloggplatsen.se

riesling

23 september 2010 15:59

Topp!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag har precis lärt mig hur jag kan få bilder från min mobil att ”hoppa in i” min dator så nu måste jag visa ett porslin som jag hittade på jobbet.   Det var en dag när jag stod vid kaffeapparaten och väntade på att kaffet skulle ...

  Jag har en dotter hemma som blir 16 år i maj. Tonåringar kan vara väldigt upptagna av sig och sitt och ha ett väldigt ensidigt och enkelspårigt och kortsiktigt perspektiv. Hemma hos mig är det jag och mina två barn som bor och eftersom jag är h...

  Under min säng har jag två stycken förvaringslådor. Ni vet såna där vita IKEA-lådor i plast som sväljer en hel del? Jag har mina skor i de lådorna under min säng.   Nu har jag under några nätter blivit störd av ljudliga viskningar från de där...

  Jag kan egentligen bara skicka den här som repris just idag. Fortfarande lika aktuell och sann.   Med risk att låta som en sur bittersugga utan någon slags glädje I livet så måste jag ändå få lov att trumpeta ut: Vad ÄR det som är så speciell...

  Det kan inte bara vara jag som har en tonåring vars rum ser ut som om jag stiger in i ett hem av en Horrible Hoarder ...??   Min 16-åriga dotters rum ser inte ut att höra hemma i min lägenhet. Det ser ut som om det bor någon därinne som aldri...