Direktlänk till inlägg 15 maj 2011
Jag har i olika omgångar tryckt ner paprikakärnor i blomkrukor med jord och ställt på fönsterbräda hemma. Det är både kul och bra för barnen att se, inbillar jag mig. Jag har planterat paprika, avokado, sått groddar, sallad, fyllt fönsterbrädan i köket i omgångar med ätbara örter. Allt för att berika mina barn, samla duktighetspoäng och verka präktig i största allmänhet så att jag inför mig själv kan säga att jag är en bra förälder.
Nu har jag i min iver över att våren är här och sommaren är på storsprång tryckt ner ett halvt paprikakärnhus (Kan det verkligen heta så …?!) i en blomkruka för några veckor sedan.
Paprika är ju nästan som ett ogräs så jag tror att varenda en enda av de små kärnorna har kommit upp. Det kom upp som en tät gräsmatta av små skott i blomkrukan och jag fick – precis som en riktig storbonde! – genomföra en gallring för att de som blev kvar skulle kunna växa sig stora och starka.
Detta har nu resulterat i att jag har ett femtontal långsmala stänglar på cirka 4 centimeters höjd av paprikaplantor med små blad på hemma i fönsterbrädan i köket.
Nu går funderingarna i riktning att jag borde plantera isär dem för att de riktigt ska få plats och utrymme och kunna växa sig riktigt frodiga och fruktsamma.
Just när den tanken kom så såg jag framför mig hur jag till hösten går omkring bland mina femton plantor iförd snickarbyxor, t-shirt, halmhatt, svetten lackar längs ryggen och med en korg på armen där jag lägger ner min enorma paprikaskörd. Kanske blir det såna stora skördar så jag kan stå på torget och sälja? Kanske kan jag bli rik på min paprikaförsäljning? Kanske borde jag gå ner på deltid på mitt vanliga jobb så jag hinner med den enorma arbetsbördan som min väldiga paprikaodling kommer att ge mig …?
Ja, vi får väl se, helt enkelt.
Jag har en dotter hemma som blir 16 år i maj. Tonåringar kan vara väldigt upptagna av sig och sitt och ha ett väldigt ensidigt och enkelspårigt och kortsiktigt perspektiv. Hemma hos mig är det jag och mina två barn som bor och eftersom jag är h...
Under min säng har jag två stycken förvaringslådor. Ni vet såna där vita IKEA-lådor i plast som sväljer en hel del? Jag har mina skor i de lådorna under min säng. Nu har jag under några nätter blivit störd av ljudliga viskningar från de där...
Jag kan egentligen bara skicka den här som repris just idag. Fortfarande lika aktuell och sann. Med risk att låta som en sur bittersugga utan någon slags glädje I livet så måste jag ändå få lov att trumpeta ut: Vad ÄR det som är så speciell...
Det kan inte bara vara jag som har en tonåring vars rum ser ut som om jag stiger in i ett hem av en Horrible Hoarder ...?? Min 16-åriga dotters rum ser inte ut att höra hemma i min lägenhet. Det ser ut som om det bor någon därinne som aldri...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
|||
9 |
10 | 11 |
12 |
13 |
14 |
15 | |||
16 |
17 | 18 | 19 | 20 |
21 |
22 |
|||
23 | 24 |
25 | 26 |
27 |
28 |
29 |
|||
30 |
31 |
||||||||
|