Jag har en son på sju år som är väldigt fascinerad av sitt TV-spel, Lego Star-Wars.

Han brukar berätta för mig att han hittar nya banor, hur mycket pengar han har samlat in, vilka nya personer han har ”låst upp” osv. På äkta mamma-manér så lyssnar jag sådär lite halvintresserat när han mal på om detta.

För ett par dagar sedan kom han på nytt till mig och berättade vad som hänt sedan sist i spelet.

-          Blabla … och så har jag låst upp två nya figurer också.

-          Jaha, vilka då?

-          Jo, jag har låst upp Chewbacca och … och … vad hette han nu igen? Chewbacca och … och …

Eftersom jag är ett Star Wars-fan så tänkte jag genast att det kanske är parhästarna Chewbacca och Han Solo (Harrison Ford när han var ung och stilig!) han pratar om så jag frågade:

-          Hette den som du låste upp Han Solo?

-          Just det! Hans-Olof var det ju!

-          Varför skrattar du så, mamma?

-          För att du är så himla duktig, gubben, frustade jag fram mellan skratten som ekade mellan väggarna hemma …

 

Ewa

26 april 2010 14:52

Ta ned den stöddiga hjälten på jorden genom att döpa om honom till Hans-Olof. Underbart!

http://www.fundringar.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag har precis lärt mig hur jag kan få bilder från min mobil att ”hoppa in i” min dator så nu måste jag visa ett porslin som jag hittade på jobbet.   Det var en dag när jag stod vid kaffeapparaten och väntade på att kaffet skulle ...

  Jag har en dotter hemma som blir 16 år i maj. Tonåringar kan vara väldigt upptagna av sig och sitt och ha ett väldigt ensidigt och enkelspårigt och kortsiktigt perspektiv. Hemma hos mig är det jag och mina två barn som bor och eftersom jag är h...

  Under min säng har jag två stycken förvaringslådor. Ni vet såna där vita IKEA-lådor i plast som sväljer en hel del? Jag har mina skor i de lådorna under min säng.   Nu har jag under några nätter blivit störd av ljudliga viskningar från de där...

  Jag kan egentligen bara skicka den här som repris just idag. Fortfarande lika aktuell och sann.   Med risk att låta som en sur bittersugga utan någon slags glädje I livet så måste jag ändå få lov att trumpeta ut: Vad ÄR det som är så speciell...

  Det kan inte bara vara jag som har en tonåring vars rum ser ut som om jag stiger in i ett hem av en Horrible Hoarder ...??   Min 16-åriga dotters rum ser inte ut att höra hemma i min lägenhet. Det ser ut som om det bor någon därinne som aldri...